Det är kallt nu -23 för att vara exakt, Jag är glad för att det inte var idag Nero försvann, försvan ja. Igår så blev det som sagt ingen friluftsdag för mig, jag satt med syon på skola o hade dessutom tagit beslutet att det inte skulle bli någon eftersom ordern från lärarna var att om det var kallare än -16 i inklusive blåst så skulle det bli inställt kl 8.10 var den siffran -22 enligt Balderskolans vädercentral som vi enligt uppgift skulle gå efter. Min flickvän ville ha bilen och jag talade då om att det inte skulle gå för att jag skulle på friluftsdag och skulle ha med mig Nero, man kan tycka att det vore en orsak som är så god som någon för att få ha sin egen bil. För att få husfrid + att jag är alldeles för snäll så skjutsade hon mig på skolan o skulle sedan hämta mig efter lunch när jag slutat. När jag då sitter hos syon så kommer min lärare in o talar om att det blir friluftsdag iaf men eftersom vi satt upptagen med att få hjälp av syon med vad jag vill/kan bli när jag blir stor så for dom iväg utan mig, hade jag fått ha min bil som jag velat så hade jag kunnat åkt dit när jag var klar MED min hund och fått den egen tiden med honom som jag velat. När mötet var slut så ringer jag efter flickvännen som då får komma o hämta mig eftersom inga lektioner hålls resten av den dagen, då har hon naturligtvis inte använt bilen utan suttit hemma framför datorn o sökt jobb…Mycke´ bil behövs till det.
Till saken hör att jag bara går till 12 denna dag. När jag blir hämtad så är jag sur så jag bestämmer mig i bilen att gå en långtur med Nero så jag får min egentid med honom + min friluftsdag, klockan var nu ca 10.30. Efter ca en havtimme så ser jag Nero lalla iväg i sin egen lilla värld så jag ropar efter honom, till saken hör att när han är längre bort än 50 meter så skiter han helt sonika i mig för att vet så jävla väl att jag kommer inte åt honom då. Hur som haver så fortsätter jag o gå min långa sväng medans jag visslar o ropar. Ingen hund dyker upp så jag går en liten extra sväng men fortfarande ingen hundjävel i sikte. Nu går jag hem svärandes över hund o flickvän, för detta hade ju naturligtvis inte hänt ifall jag får ha min jävla bil i fred o farit på friluftsdagen. Jag kommer hem och byter klader samt skriver in de två tidigare inäggen här nedan. Sen tar jag Atlas med mig igen och går samma långa sväng igen medans jag visslar och ropar efter min bevisligen döva hund. Till saken hör att Atlas som varit en gatuhund och bott med andra hundar i en hudgård i ett par månader och först sedan den 22 december bott i en familj lyssnar o lyder betydligt bättre än kräket som haft go livet i snart 4 år. När jag är 300m hemmifrån och ringt Polisen o sagt till om min bortsprugna hund samt talat om för alla jag mött under promenaden att ringa ifall dom hittar Nero så ser jag 3 barn åka skidor i eljisspåret som finns där jag bor, jag hojtar till och till svar får jag att "han har vi sett en bit här borta, vill du att vi ska hämta honom?" Ja tack säger jag ödmjukt.
När han då äntligen kommer alldeles isig o snöig så sätter jag mig på knä o pussar o snällt förmanar honom samt ger honom en godis för att jag äntligen har honom hos mig igen, han har vid det här laget varit ute i 4 timmar. Atlas blir oxå jätteglad och försöker att leka upp honom men det visar Nero med tydlighet att han inte orkar närhan låter Atlas bryta ikull honom ett par gånger utan att han kämpar emot. Vi går nu hem glada o lyckliga och rackarns trötta alla 3. Jag går och lägger mig kl 21.30 och somnar inom 2 minuter.
Trots allt som jag skällt på min flickvän så älskar jag henne och till hennes försvar så höll inte mina vänner Anna eller Highlander med mig o tyckte att jag var orättvis. Nu har jag bestämt mig för att inte vara allt för snäll då det alltid hoppar upp och biter mig i baken varje gång, bättre det än att bli förbannad när man varit snäll o gett med sig och det kukar ihop på grund av det.
Idag har jag stora förhoppningar på en bra dag, Börjar skolan kl 10.30 och ikväll möter AIK MoDo och förhoppningsvis inkasseras 1-3 sköna poäng. Tänkte att om jag hinner i afton berätta hur mina förberedelser inför och på en hemma match ser ut, de är inte heelt normala kanske.
