UncategorizedNovember 18, 2007 11:07 pm
Det har varit få inlägg de senaste dagarna, orsaken till det är att jag jobbat helg. När jag väl masat mig hem så har jag varit så knäckt att bloggandet har fått stryka på foten till förmån för vila och slappa.
Fredagen var lugn i och med att jag var ledig, jag for o käkade lunch med Åsa, gick och degade på stan. Jag gick in på Jack and Jones för att sukta på jeansen jag ska köpa för min första lön. Det märks att man inte är på stan lika ofta som när man var sjukskriven för tjommarna man träffade på den tiden är nu spårlöst försvunna
.
Kvällen förflöt utan några större åthävningar.
Lördagen gick i en form av ångest, denna ångest berodde mest på att AIK spelade i Nya Templet medans jag var tvingad till jobb, tack vare vänner som messade hur det gick så kunde man till viss del uthärda jobbet. AIK spelade till en början bra. Vid 3-1 så trodde jag att att saken var biff. Två mess i snabb följd förstörde kvällen för mig, ett till + ett samtal fick definitivt kvällen att gå i mörkrets tecken.
Så här i efterhand var det tur att jag jobbade, nånting säger mig att jag förmodligen fått hjärtinfarkt av att se genomklappningen
. Vid 18.30 tiden så ringde jag en kund för att meddela att en vara han beställt hade kommit och att det gick bra att komma och hämta den vid tillfälle, det slutade med att jag satt i 15 minuter och lyssnade på hans utläggning om matchen. Jag blev som en jourhavande AIK vän i nöden.
Han avslutade samtalet med.
- Tur att Sverige spelar ikväll, då kan dom rädda kvällen för mig. Vi spelar då minst oavgjort å så kommer Danmark att vinna mot Irland, så det är lugnt.
- Bra sa jag.
I morse så tänkte jag på stackarn som förmodligen var av den typen att han varit sjuk från jobbet om det varit en arbetsdag. I eftermiddags så märkte jag att varan var hämtad, han hade förmodligen skickat flickvännen.
Det hade då jag gjort
.
Kvällen fortsatte med en middag hos Anna med många vänner runt bordet. Maten var god och samtalet runt bordet var trevligt med högt i tak. Trots vår ibland något brutala ton vi har mellan varandra, som kan för utomstående låta hemskt, men jag försäkrar er alla bloggläsare att det är med en STOR portion kärlek och omtanke inbakat i orden. Detta är jag inte ensam om att tycka faktiskt, det funkar i våran umgängeskrets.
Idag så hade jag kortdag, jag jobbade "bara" mellan 10-15. Direkt efter jobbet så for jag hem för att tvätta min trötta och smutsiga lekamen innan jag åkte till min ömma moder för att bli utfodrad och hämta Nero som dom förbarmat sig över medans jag jobbat i helgen.
Nu är det kvälla och imorgon är jag ledig… DET känns skönt vill jag lova!
Den senaste timmen har jag roat mig med att titta på Åsas reaktioner när hennes dator startat om var 10e minut, hon svär och är allmänt upprörd över sin bärbara dator med skit VISTA installerat. Lite roar 35 årig Mikke
Peace out!